apelsinfabriken

* läsa facebook-uppdateringar

- det är frågan!

det gör jag

hästar * medicinstudier * sång * friluftsliv * vänner * sjungandes * hästridning * livsstilar * musik * kanotpaddlingshajker * spelningar * relationer * snowboard * skrivarhunger * skidåkning * english * författardrömmar * spanska * stallukten * vandring * hälsoentusiasm * soldyrkan * balett * badmonsterism * vitaminstudier * platser * medmänniskor * potential * P3pop * balettskor * drömmar

- eller tappade på vägen?

Deras politik ska vara en pekpinne åt alla "icke-svenskar" som finns här, flyter omkring i systemet men ändå inte riktigt deltar. Jag tycker den är ett djupt, skamlöst hån åt alla dem som dagligen kämpar och alltid gjort sitt bästa. Men det är också en kränkning mot mig som "ur-svensk". Min pojkvän är utomeuropeisk medborgare. Enligt SD saknar han rätten att leva här. Och jag saknar plöttsligt rätten att leva och bo med vem jag vill. I framtidens Sverige?

Nej Tack!

Sverigedemokraterna utgör i sig inget hot mot demokratin,
men det är odemokratiskt att inte ta debatten med dem.
Problemet är inte att de är i riksdagen,
probemet är att det finns folk som har röstat in dem.

Problemet är inte denna grupp av SD:s tjuogo individer radikala främlingsfientliga extremister som ska sitta i Rosenbad med Mona, Reinfelt & Co. Problemet är att närmare 6% av svenska folket gillar deras politik och har utsett dem till sina företrädare.

Äntligen representerar Riksdagen det svenska folkets tycke
94% av oss som gick till valokalen fann ett bättre alternativ än SD
Men äntligen är det officiellt
Vad vi länge vetat men gärna hållit tyst om
Rasismen finns även i Sverige

Vi som inte röstade på SD har blivit svikna
De sju andra partierna kunde ha kämpat emot
Istället lovades vi att man skulle tysta, bojkotta och ignorera deras dumheter

Att kalla det nochalans vore en underdrift
Hur kan man underskatta dem så grundligt?
Avfärdandet av deras löjliga argument
Jag vill kalla det odemokratiskt:
att säga att dom har fel, har alltid haft fel och aldrig kommer få rätt
Det löser inga problem
Och kommer framför allt inte lösa problem i Riksdagen

Ni skulle ha övertygat oss alla varför
Hur ska ni göra för att aldrig misslyckas igen?

Men nu blir det i Riksdagen det får avgöras
När dom har rätt och fel
Ni måste bemöta deras väljare
Ni måste respektera deras politik
Snälla gör det genom att presentera lösningar
För välfärd och välstånd
För fattiga och rika, för unga och gamla

Det är ert ansvar
att visa
att tollerans gynnar oss alla

Alltid

har varit tyst
länge
fem år bak i tiden
och mitt hjärta bankar
för det fick det alltid då

musiken mina vänner, musiken

jag äger två gitarrer som jag aldrig tar i
det är ju inte lönt, jag kan ju ändå aldrig bli bra, tänker jag
så tänkte jag för tio år sedan också

jag kunde faktiskt sjunga då
men då är då och inte nu
men nu är alltid en bit av då!
mitt livs toner har blivit passiva
mitt livs första viktiga sträcka
var inte allt, minns jag åter igen
men borde få vara med mer i nu

de första penseltagen som utvecklades ett möster
idag ser jag nya färger
men jag vet
vad som fanns där bak
hur det såg ut
och att jag inte kan förneka
att minnesbilden påverkar vad jag ser nu

jag tror fortfarande att jag är en hästtjej
en ganska feg sådan
perioden jag red var kortare än tiden som gått sedan jag slutade
men jag slutade ju aldrig
jag har bara inte ridit på väldigt länge


det är okej
att påminnas om vad man glömt men tycker om
och är det meningen
för i hjärtat finns det plats
för ett oändligt liv att fylla

Livet lutar
ibland går det i cirklar
inne runt hjärtat
det spinner
som katten aldrig gjort
exponentiellt ökar takten
i en vettlös spiral
mot oändligt fördärv
springer man vidare
runt i hjulet

Och där ute lyser solen
där vet man
det vackra finns
genom gluggen syns ljuset glittra
att hjärtat vill ut ur bröstkorgens galler

Och man spinner runt i sin önskan
jagar sin längtan
att hela det ofullkomliga
med en förvirrad själ

när man är liten är man lycklig att ha ett hem
den som har ett hem som jag hade
kan inte förstå
hur det skulle vara utan

så blir man äldre och undrar var man är på väg
för man är på väg
till något
och det går inte att stanna hemma

oavsett hur många gånger man kommer tillbaka
oavsett att det inte finns något annat
så är hemma inte längre samma sak
och det föds en längtan
att hitta tillbaka
till något att kalla hem

jag är i en process
jag drömmer om turkosa hav och en vacker strandpromenad
ett ultimat klimat bortom isiga vindar
ett land med diversierad kultur
där vi får plats och passar in
under blå himmel ibland vid snöklädda berg
bland vänner och familj
men en mening att fylla
var är vi då?

letar i mitt okända Europa
undrar över den tropiska betongdjungeln i öst
det finns en plats mellan
där alla mina bitars puzzel blir den värld jag längtar till

Jag fick syn på honom och jag såg en dröm
i hans ögon
men den var alldelles obekant
jag förstod
han strålade vänlighet och kärlek
så var det faktiskt
även om det var på främmande språk

han bar ett energifält
så plöttsligt
vi gick sida vid sida
kände mig klistrad i kontur
våra rörelser blandades
jag försökte kämpa emot
men jag var motpolen han väntat på

så vandrade vi runt i varandras gränsland
och jag undrar hur det gick till
att höra hemma så främmande platser
så olikt allt jag förutsett
men ändå
självklart och rätt
och jag vet att det är kärlek
och jag är lycklig som upplever ett av många sätt

var är dom?
vem är dom?
hur blir jag en av dem?

jag vet att dom finns
jag vet vem dom är
men jag vet inte hur man gör

Ibland blir det så tomt
saknas
en känsla av hopplöshet
att bli det offer jag självföraktar
men felet är inte brist på sällskap
eller brist på vänner
men brist på tid lust passion
att göra något
som läggs till det vi kallar livet

vel och val
hundra ting att göras
inget att stimuleras av
vilsen, förvirrad, nästan handikappad
skulle det vara så svårt?
olust och likgiltighet
en uttröttad jakt på meningsfyll syssla
och den där passionen blinkar retfullt
hånskrattar
tro aldrig du kan
besegra spöken
vars liv inte ens finns
och du låter dig inte förgöras
men väl förundras över insikt
att du fortfarande inte vet vad du vill

och undrar så
är det bara inbillning?
att du vet vem du är
och att du tror att du vet vad du gör
när du inte ens kan svara dig själv
vad vill du?

jag var så säker så
passionen skulle vänta tills jag funnit den
kanske inte runt hörnet
men den väntade
den fanns för mig att forma

jag drömde om en egen häst
med min cd-freestyle i väskan
fanns alltid tröst, hopp och kärlek i någon form
hästarna var allt och alltet blev ännu mer
jag älskade min trasiga symaskin
jag lärde mig att sjunga
jag skrev högsta betyg på varenda uppsats i skolan
jag koponerade på vårt ostämda piano
det var livet som jag visste
ett liv av längtan och drommar

jag visste att livet skulle bli bättre
jag vet att det är ännu bättre nu
men jag undrar
var tog allting vägen?
allt som inte längre finns kvar

jag visste inte vad jag skulle finna
hur ska jag veta att det jag fick var vad jag drömde om?
vad jag helst av allt ville ha
passionen över vad?
kanske jag fortfarande letar
någonstans på vägen
i något outforskat inre
i oändlighetens alla möjliga rum
bland hästar och berömmelser
jag vet aldrig så säkert
mer än att inget är att ta för givet
att skapa passionen blir min