Jag längtar

det gör jag
längtar vidare
har tio minuter över
men det går liksom inte att spara dem
för skriva en roman
och uppfylla mina drömmar
men jag samlar längtan inom mig
och tänker
att en dag
så kanske
så kanske finns jag inte här?
men då fanns ändå intentionen
och ingen kan ta den ifrån mig
för den är bara min
jag vet
vilket som var
min uppgift
men ärligt talat så får jag dödsångest!
en liten stund
sen ger jag upp
och suckar
för var tar livet vägen?
allt jag känner är hur hjärtat slår för fort
hur slagen måste lugnas
så att de inte tar slut i förtid
innan jag hunnit göra vad jag måste
för jag vet att min chans är här och nu
men jag kan inte fokusera
om jag hela tiden måste längta
till taktslag i harmoni

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0