apelsinfabriken

jag var så säker så
passionen skulle vänta tills jag funnit den
kanske inte runt hörnet
men den väntade
den fanns för mig att forma

jag drömde om en egen häst
med min cd-freestyle i väskan
fanns alltid tröst, hopp och kärlek i någon form
hästarna var allt och alltet blev ännu mer
jag älskade min trasiga symaskin
jag lärde mig att sjunga
jag skrev högsta betyg på varenda uppsats i skolan
jag koponerade på vårt ostämda piano
det var livet som jag visste
ett liv av längtan och drommar

jag visste att livet skulle bli bättre
jag vet att det är ännu bättre nu
men jag undrar
var tog allting vägen?
allt som inte längre finns kvar

jag visste inte vad jag skulle finna
hur ska jag veta att det jag fick var vad jag drömde om?
vad jag helst av allt ville ha
passionen över vad?
kanske jag fortfarande letar
någonstans på vägen
i något outforskat inre
i oändlighetens alla möjliga rum
bland hästar och berömmelser
jag vet aldrig så säkert
mer än att inget är att ta för givet
att skapa passionen blir min